ETCP Uganda
Insamlingsstiftelsen Emma & Therese Children's Project
Trädgårds- och odlingsintresset går lite upp och ner här. Det var ett tag sen någon ville plantera något men under lovet har Joram och January jobbat hårt och ändrat på det.
Dels har de grävt upp en bit av vår uppfart/parkering och så har de röjt den bit land vi får låna av grannen. Så nu har vi två grönsaksland.
I båda har de planterat blomkål så om någon månad hoppas vi kunna räkna med mycket av den varan på menyn.
Igår var Ivan och besökte ett par släktingar han inte träffat på länge. När han kom tillbaka visade han oss den här bilden som han fått, de hade hittat den när de gick igenom gamla album.
Hans mamma. Som dog när han var väldigt liten.
Skojfrisk som alltid men det var en märkbart tagen Ivan, väldigt känslosamt för honom förstås eftersom minnena av mamman bleknat med åren och han tidigare aldrig haft något foto på henne.
Fint av släktingarna att ge det till honom.
Men historien slutar inte där…
När han gick runt och visade bilden utbrast vår kokerska Irene att hon kände kvinnan när hon var ung. Att de kom från samma ställe, en liten ort utanför Kabale. Jösses. Så nu har Ivan både ett ansikte på sin mor och ytterligare en person som kan berätta om henne.
Stort.
Sista veckan på det långa jullovet och jag tror både ungdomarna och vi vuxna ser fram emot skolstarten på måndag.
Tills dess försöker vi aktivera oss så gott vi kan. Idag med volleybollmatch i trädgården.
Vet inte varför vi aldrig tänkt på det innan. Något av det enklaste man kan laga och så gott (åtminstone jämfört med det utbud av sötsaker som finns här).
Krabbelurer.
Succé!
Vår fotbollsturnering växer för varje år och intresset utifrån likaså.
Efter tidigare upplagor har flera spelare blivit erbjudna stipendier till olika gymnasieskolor och i år tycks det ha slagits rekord. Vi har hört om massa killar och tjejer som kommer få studera gratis på grund av sina bolltalanger.
Roligt!
Även flera av våra ungdomar är inkluderade och för tre av våra spelare väntar uttagningar till några av de största skolorna inom fotboll i huvudstaden Kampala.
Att de skulle få en plats där är kanske långsökt men bara att få chans att åka till Kampala och provspela är stort för dem.
Vi får se hur det går.
Märta skrev såhär efter inlägget om killarnas slutprov.
”Hälsa grabbarna och gratta! Att de snart börjar på gymnasiet, innebär det att de är runt 16 år? När blir man myndig i Uganda? Hur länge tänker ni att man bor hos er? Jag förstår att det är individuellt men hur planerar ni för deras vuxenliv?
Märta”
Svar:
Tack Märta, det ska jag göra!
Det är lite olika i Uganda, har man börjat skolan i 6-7 års ålder når man i regel gymnasiet när man är runt 13 år. Men det är väldigt varierade åldrar både i grundskola och gymnasiet. Vissa börjar skolan sent, det är vanligt att man får gå om klasser och en del har avbrott under skoltiden vilket kan bero på att föräldrarna inte har råd eller att man, som i våra killars fall, har levt på gatan.
Den yngsta av killarna som gått ut grundskolan av de här fem är 14-15 år gammal. Tre av dem är kring 16-17 och den siste är ännu äldre (och där är gymnasiestudier inte aktuellt).
Det finns ingen bestämd tid man får bo hos oss, det är individuellt. Målet är att perioden ska vara så kort som möjligt men de omständigheter som råder i killarnas liv gör det ofta svårt. När de blir 18 blir de myndiga och ska då enligt våra och myndigheternas bestämmelser inte bo i huset längre, men många av dem studerar fortfarande när de når den åldern och har ingenstans att ta vägen. Därför har vi också ett utslussningsboende i form av en lägenhet där de äldre, som inte har något annat alternativ, får bo tills de är klara med skolan.
Vi planerar för deras framtid på det sätt att vi är tydliga med att det är de själva som bör planera för sin framtid och hur viktigt det är att ta eget ansvar. De är medvetna om att det stöd de får idag kommer att upphöra när de gått ut skolan. Inte samma dag de slutar naturligtvis men successivt. Vi kommer därefter göra allt vi kan för att hjälpa dem med kontakter till arbetsgivare, söka stipendier/sponsorer till vidareutbildning efter gymnasiet eller ge (alt. låta dem låna) ett startkapital till egen verksamhet, vi är dock väldigt noga med att poängtera att det kommer vara upp till dem själva att ta vara på de chanser de får och att de måste jobba hårt.
