Der blir många turer till våra barn och ungdomars skolor. Föräldramöten, öppet hus och som för Zakayo igår – utvecklingssamtal.

Richman följde med och fick en pratstund med hans lärare som berättade att han är en mycket flitig och lovande elev.

Alltid kul att höra. Bra jobbat Zakayo!

Vi hoppas att det håller i sig och att han kanske till och med lägger i ytterligare en växel nästa år som blir hans allra sista på gymnasiet.

Richman och Zakayo tillsammans med två av hans lärare.

Vad tiden går fort och som han vuxit, Zakayo. Nästa år börjar han S. 6. (senior six), sista årskursen på gymnaiset.

Även spindelmannen behöver en break emellanåt…

Hoppas att ni alla har en fin lördagskväll!

Om drygt en månad återvänder jag och Lilleman men redan nu är Ulla från Finland på väg. Går allt enligt plan når hon Kabale sent ikväll.

Jag vet ett gäng som ser väldigt mycket fram emot det.

Den här bilden togs strax innan Ulla lämnade Uganda i våras. Snart är alla samlade igen!

När det ställs till med fest som i helgen anlitas det i regel en cateringfirma…

…men det var inte nödvändigt i det här fallet.

Ett gäng av våra killar och tjejer tog nämligen på sig uppgiften att både laga mat och servera.

Kul!

Daphine och Immaculate skalade potatis…

…som de sedan friterade.

Buddha basade över grytan med varma grönsaker…

…och Ambrose högg ved.

Daphine, Zakayo och Andrew m.fl. hjälptes sen åt att servera alla hungriga gäster.

Många som heter Alex hos oss. Lätt att det blir rörigt ibland. Hoppas att ni hänger med.

Vi har ju Alex – min kollega och sambo. Alex – den äldste av grabbarna. Och Alex – killen som började jobba hos oss i fjol när vår f.d. medarbetare Andrew flyttade till Australien.

Igår var det fest för den sistnämnde. Hans tid hos oss har varit en kombination av praktik och extrajobb samtidigt som han studerat. I helgen tog han sin examen och är därmed färdig socialarbetare

Det firades naturligtvis rejält.

Stort grattis Alex! Bra jobbat!

Alex tillsammans med våra grabbar när de överlämnar en examensgåva.

 

Isaac gillar bilar och i närheten av oss ligger ett företag som säljer väldigt exklusiva och snabba sådana. Vi passerar nästan dagligen och Isaac kollar alltid om de har fått in något nytt vrålåk i det stora skyltfönstret. Han är fast besluten om att han ska dit och köpa en när han blir vuxen. Att de är dyra är han väl medveten om men det tycks inte bekymra honom…

Jag: Hur ska du få ihop så mycket pengar?

Isaac: Jag ska bara jobba och jobba och inte köpa någonting.

Jag: Ingenting alls?

Isaac: Nej.

Jag: Men mat då?

Isaac: Jag får äta hos dig.

Jaså du…

Isaac spanar på de häftiga bilarna i fönstren varje gång vi kör förbi.