Jag sitter på mitt rum och försöker jobba lite. Plötsligt flyger jag upp ur stolen av ett jäkla oväsen utifrån. Vad sker?

Kommer ut och upptäcker att grannens trädgård används som plats för orkesterträning.

Strålande.

Oj, det värmer att se att så många läser bloggen och kul att få ett litet hum om vem man skriver för.
Jag är så tacksam för att ni följer oss.

Idag har dessvärre inte varit någon höjdardag. ”Director” har återupplivat en vana som jag trodde han hade övergett sen länge. Sms-trakassering. Har mottagit en rad meddelande idag som inte har varit roliga att läsa. Blir så ledsen. Kontentan, för att göra en kort sammanfattning, är att ”Du har bråkat med fel person och kommer att ångra dig”. Självklart hotar han mig inte rakt ut men vem som helst kan förstå att det är så han menar.

Hur jag bemöter detta? Jag ignorerar. Vet faktiskt inte vad annat jag kan göra. Om det vore Sverige hade det varit glasklart men här… jag vet inte.

Jag är lite nyfiken på vem som egentligen läser den här bloggen.

Ni som vill skulle väl kunna vara snälla och presentera er i kommentarsfältet? Det skulle göra mig himla glad.

-Kvinna/Man?
-Ålder?
-Hemort?
-Sysselsättning?

Bara om ni känner för det alltså. No pressure.

Idag har varit en väldigt lugn dag.

James var hemma från skolan då han fortfarande har ont i sitt ben och Stuart kom hem strax innan lunch och klagade på huvudvärk. De lade sig båda för att vila på en madrass ute i trädgården och somnade snabbt.

Alex & Andrew uträttade lite ärenden på stan och jag passade på att få ordning i min garderob a.k.a skräpskåp som ja skjutit på så länge. Vi har bara varit här i drygt tre månader men det är inte klokt vad mycket skit vi samlat på oss. Massa papper, viktiga och oviktiga i en enda röra tillsammans med fotbollar, kort, pennor och skrivböcker m.m .m.m. Jag gillar att få det att se ut som att jag har ordning på saker och ting vilket oftast resulterar i att jag ”gömmer” allt på ett ställe och försöker glömma bort oredan.

Märkligt hur en uppgift som igår kändes fullkomligt ogenomförbar idag faktiskt var ganska rogivande.

Nu är det i alla fall ordning och reda igen. Får se hur länge det varar.

Vår nattvakt dök inte upp igår.

Hans ursäkt: ”Min son blev biten av en orm.”

Den har jag aldrig hört förr.