Förbjudet att stjäla ananas från grannens trädgård.
Skitungarna

Vad i hela friden är det här?
![]() |
Therese (tv) och Jag (th) med några av grabbarna |
-
Flera gånger i veckan slog han dem med käppar eller järnstänger. Självklart aldrig när jag var där utan på kvällen när jag gått hem. Då låste han hela stället så att ingen skulle kunna komma in (eller ut), bad dem lägga sig på mage och sen satte han igång. Han praktiserade kollektiv bestraffning, ofta blev flera eller alla slagna även om de inte gjort något fel.
-
Han kom ofta på nätterna och tvingade dem till att skura golven eller ge sig ut och springa.
-
Regelbundet hände det att barnen fick gå till sängs hungriga. Ibland blev någon eller några av barnen tillsagda att laga mat men samtidigt förbjöd han dem att gå in i köket där råvarorna fanns. Det hände också att han medvetet lät bli att köpa grillkol vilket medförde att det inte blev någon middag den dagen.
-
Barnen kunde få stryk för att de inte klippt håret, men de fick inga pengar av honom för att gå till frisören. Vilket skulle ingå i det stöd vi gett organisationen.
-
En av de minsta kissade i sängen nästa varje natt, förmodligen av rädsla, sen fick han stryk varje gång han gjorde det. Även nu händer det att pojken kissar i sängen men inte lika ofta som tidigare.
-
En av killarna fick sin stortå delad på mitten av en machete och en annan fick hugg av en machete i hälen.
-
Vid ett tillfälle hade en pojke sagt att han skulle försöka få tag på någon som hade en digitalkamera och be dem ta en bild på hans svullna öga efter ett knytnävsslag och sedan be dem skicka bilden till min e-mail. ”Director” fick reda på hans planer och kallade in honom på sitt kontor, tog en bild på honom, framkallade den och lät den sedan ligga synlig på hans skrivbord. En signal till pojken att han var maktlös.
-
Flera gånger har en del av barnen rymt. Några av dem så mycket som tio gånger under de få månader de varit där. Då har ”Director” kört och letat efter dem på nätterna och med våld tvingat in dem i sin bil, bundit fast dem och sedan hållit dem inlåsta i ett rum på organisationen utan mat i upp till två dygn.
-
Vid andra tillfällen när någon av pojkarna rymt har han tagit pojken till polisstationen och låtit poliser han känner ta hand om honom. Där har de har blivit inlåsta i celler med kriminella och även misshandlade.
-
En pojke lyckades rymma till en kvinna som tidigare jobbat för organisationen. Hon hjälpte honom genom att ge honom mat, husrum och betala hans skolavgifter. Detta samtidigt som vi betalat för honom och fått rapporter om att han har det bra. När jag kom tillbaka var pojken på organisationen men rymde efter en vecka vilket gjorde mig jätteorolig. Vi anmälde honom t o m försvunnen hos polisen. ”Director” hävdade att han inte visste var han höll hus och sa att det är vad som händer med sådana pojkar. När allt avslöjades visade det sig dock att pojken, veckan innan jag återvände, med våld hade blivit tvingad till organisationen och sedan hotad till att låtsas som att allt var som det skulle. Allt för att jag inte skulle misstänka något. När han sen rymde var han tvungen att bege sig till en by flera mil från stan för att ”Director” inte skulle kunna hitta och trakassera honom.
-
Om de blev sjuka tog han inte dem till läkare (trots att vi lämnat pengar i en nödfond) utan sa istället att han inte är deras pappa så varför skulle han då ta dem till sjukhus.
-
Han har förbjudit dem att hälsa på sina familjer och släktingar och även förbjudit någon att besöka dem.
-
När det kommer vita turister till stan brukar han skicka iväg barnen till restauranger för att överlämna dokument där han bjuder in dem till att besöka organisationen. Sedan tvingar han barnen att sjunga och dansa för dem. Om de får pengar behåller han dem själv. Så fort det kommer vita samlar han ihop en massa barn och har arrangerar aktiviteter men ”vanliga dagar” är det i regel alltid tomt på barn där.
![]() |
Ivan när han fortfarande levde på gatan |
Om det här vore en film så är det vid den scenen sluttexterna skulle börjat rulla men nu är det här (tyvärr)ingen film och lika lättad som jag var över att pojkarna var trygga lika säker var jag på att detta är lugnet före stormen och bara början på något som kommer kräva extremt mycket av mig och de som arbetar med mig. Det är inga enkla barn vi har att göra med, tvärtom. Det här är barn som är väldigt trasiga, vilket yttrar sig på olika sätt. De är barn som av varierande anledningar varit tvungna att lämna sina hem. Föräldralöshet, fattigdom, missbruk, sjukdom och våld är några av orsakerna till att de ansåg livet på gatan vara ett bättre alternativ. De är barn som har levt korta perioder på gatan eller mesta delen av sitt liv. Barn som har ätit sopor, sovit under pappkartonger, rökt marijuana, sniffat lim, druckit alkohol, rånat, stulit, misshandlat, misshandlats, bevittnat våld, prostitution och mord. När de sen får hjälp att lämna gatan får de stå ut med både fysisk och mental misshandel, förföljelse och trakasserier. Självklart är de påverkade av sina erfarenheter. De här pojkarna är inga änglar. De är ena jäkla skitungar emellanåt rent ut sagt. Men de är våra skitungar och vi älskar dem. De kan ge en huvudvärk många gånger men oj vad mycket skratt och fina stunder vi har tillsammans också. En sak är säker, det är omöjligt att ha tråkigt i deras sällskap.
![]() |
Våra skitungar |