Sommaren äntligen här och när Isaac tog ett kvällsdopp igår kändes livet så hoppfullt. För en kort stund glömde jag bort allt elände som pågår.
Men viktigt att inte göra det. Pandemin härjar fortfarande, orättvisorna likaså.
Förfärad över videon när George Floyd långsamt mördas av de som egentligen ska skydda. Äcklad över Trump och hans uttalande när människor protesterar.
Fast inte förvånad…
Att leva med Alex och Isaac har fått mig att se saker jag tidigare missade eller kanske valde att förtränga. Det handlar inte nödvändigtvis om polisbrutalitet eller grova fysiska övergrepp utan om situationer i vardagen där det blir så oerhört tydligt att vi lever under olika förutsättningar. Som varför Alex ständigt blir stoppad i så kallade ”random security checks” när vi reser till exempel, men inte jag.
Det är ingen slump.
Så viktigt att vi ser dessa strukturer. Och försöker bryta dem.
Lili säger
Tack för det här inlägget och din ärlighet om hur du innan du levde med Isaac och Alex missade såna saker. Ta hand om er!