Liksom i Sverige ökar antalet smittade i Uganda, oron och restriktionerna likaså.
Våra barn, ungdomar och personal har det bra och innanför våra grindar pågår livet någotsånär som vanligt.
Utanför är det något helt annat. President Museveni har som sagt spärrat alla gränser, förbjudit resor inom landet och stängt ner i princip allt. Gatorns patrulleras av polis och om man ertappas i en folksamling eller med att bedriva handel etc. utan tillstånd används tuffa medel för att få det att upphöra.
Polisbrutalitet förekommer visserligen annars också men nu är den skoningslös och tar inte hänsyn till varken barn eller äldre.
Huruvida dessa åtgärder kommer att ha någon effekt vet ingen. Många med mig är förstås oroliga för vad som kommer ske i Uganda och övriga Afrika om (när?) viruset börjar spridas som det gjort i Asien, Europa och USA.
Vid Ebola-epidemin kom omvärlden för att hjälpa.
Vem ska hjälpa nu?
Lämna ett svar