Ni som följt bloggen länge minns kanske att vi i början fick mycket hjälp av en australisk organisation i Kabale. Bland annat fick vi sova där innan vi hittade vårt hus, de tipsade mig om Alex och Irene (som ju båda jobbat hos oss sen dess) och deras medarbetare Moses var ett stort stöd på många sätt.
För drygt fem år sedan flyttade Moses till USA och vi har bara haft sporadisk kontakt sen dess.
Men så häromdagen vaknade vi av att det bankade som tusan på vår dörr. Vem är det som kommer oanmäld tidigt på morgonen? Vi blev förstås oroliga att det hänt något med nåt av barnen eller våra kollegor.
Nejdå.
När Alex öppnar står istället Moses där och tjuter ”SURPRISE”!
Ja, det må jag säga att det var.
Fantastiskt kul att se honom igen och möjligtvis ännu roligare för honom att träffa alla grabbarna som ju var betydligt mindre sist de sågs.
 |
| Moses för sex år sedan. Tänk vad tiden går |
Lämna ett svar