När jag var liten samlade jag på en massa olika saker, det var bok- och frimärken, brevpapper, hockeybilder och spelkulor. Jag minns att jag en gång frågade min pappa om han samlade på något varpå han svarade ”erfarenheter och upplevelser”.
Det var det dummaste jag hört, tänkte jag då.
Med tiden har jag mer och mer förstått vad han menade och finner numera ofta en viss tröst i det.
Idag när jag insåg att jag blir tvungen att skjuta fram min hemresa på grund av förbannad byråkrati kände jag för att börja grina men lät bli. Istället försökte jag övertala mig själv om vilken upplevelse och erfarenhet det är att få spendera dagarna på diverse ugandiska myndigheter…
…samtidigt som jag gjorde allt för att slå bort tankarna på hur jag mycket hellre hade suttit och sorterat frimärken.
Jag som inte ens tycker det är kul att sortera frimärken.
Lämna ett svar