Idag åkte min mamma och syster till Kreta. Gottegrisar. Kvar hemma, är jag och pappsen. Planeringen av deras resa (eller planerigen av min kanske, vet inte vem som bokade först) var inte den bästa. De landar på Sturup nästa torsdag samtidigt som jag flyger från Kastrup. Det innebär alltså att idag var sista gången jag såg dem på flera månader. Det gör lite ont i hjärtat. Dessa avsked. Känns, som jag sagt flera gånger tidigare, som att jag numera har två familjer och det är jobbigt att lämna dem båda.
Till jul ska vi dock förhoppningsvis kunna vara samlade som en enda stor ”familj”, då planerar mamma, pappa och min syster Hanna nämligen att komma ner till Uganda. Åh, det blir något att se fram emot. Då får de se till att ta med sig sill och annat gott. Köttbullar kan vi kanske göra själva, hmm, kanske till och med kan ordna en ugandisk julskinka. Oj, oj, oj… det blir en jul sällan skådat. Men det är då och nu är nu.
Idag har det varit begravning för Ambrose och Ajes släkting. Aje frågade om han fick lov att spendera natten hos sin pappa och jag och Alex var överens om att det är dags att visa att vi litar på honom. Så vi sa ja. Första natten han spenderar utanför huset. Jag hoppas och tror att han kommer sköta det galant. Alex har fått telefonnummer till ett par grannar i närheten och har lovat att han ska ringa och höra så att allt är okej innan läggdags och sen hämtar han honom imorgon eftermiddag.
Lillebror Ambrose ville inte sova över och det är nog lika bra. Bättre att ta en i taget så att det inte blir för mycket för deras stackars sjuke far. Jag vet att det betyder oerhört mycket för pappan att pojkarna vill umgås med honom igen. Deras relation har varit spänd i många år. Han är en far som bryr sig väldigt mycket om sina pojkar men som inte hade varken kunskapen eller möjligheterna att ta hand om sina söner på det sätt de behövde.
Fint att deras relationer återuppbyggs tycker jag.
Kom igen, Aje. Visa nu vad du går för. Jag vet att du kommer hålla dig i skinnet.
(men lite nervös och orolig är jag, i smyg. )
Nu när du pratar om jul så påminns jag ju såklart om det jag tänkt fråga flera gånger men alltid glömt. Brukar grabbarna fira jul? Hur brukar/brukade deras jular se ut och hur tror/vill/hoppas du att det skall bli i år?