Vad jag saknar

Idag har jag haft en underbart lugn och härlig dag med en bok i solen. Jag har fått höra att grabbarna skulle på utflykt i eftermiddag till en stor farm i närheten av Kabale där det tydligen finns åsnor. De har aldrig sett en åsna i hela sitt liv så de var väldigt exalterade. Alex har lovat att ta bilder. Han har tagit bilder tidigare också men har lite problem med att få in dem på sin dator. Jag hade ju såklart lyckats få med mig kabeln till Sverige och han kan inte sätta minneskortet direkt i sin dator. Han jagar efter en ny kabel, så fort han hittar en och skickar bilder till mig lovar jag att lägga in här på bloggen.

När jag har legat och slappat i min solstol och livet är så skönt som det kan bli kan jag inte hjälpa att fundera på Uganda och mina skitungar. En av dem har ju gett oss mycket huvudvärk den senaste veckan men herregud vad mycket jag tycker om dem allihopa och som jag saknar dem och Kabale.

Något av det bästa jag vet där är att spendera en ledig eftermiddag på fotbollsplanen, titta på grabbarna när de spelar fotboll och samtidigt sitta och snacka  med Alex och Andrew.

En av de sista dagarna innan jag skulle åka hem passade jag på att ta lite bilder på vår gata och vår fotbollsplan. Om tre månader är jag där igen. Jag längtar. (men jag har det ganska gött nu också måste jag erkänna)