Det börjar som sagt närma sig hemresa och jag tänker tillbaka på den här vistelsen och de minnen jag tar med mig. Ett av de starkaste för oss alla var nog när våra 17-åringar spelade semi-final i fotbollsturneringen och låg under med 2-0 i halvlek. Regnet öste ner och läget kändes ganska hopplöst. Men med en otrolig laganda, vilja och lite tur så lyckades de reducera, kvittera och sedan också (efter åtta straffläggningsrundor) till slut vinna.
Hittade ett kort och skakigt filmklipp från den dagen.
Lämna ett svar