Vi har den senaste månaden märkt att tre av våra tjejer inte har kommit lika bra överens som tidigare.
Tonårsintriger. Smågrejer, kan kanske tyckas, men såklart största allvar för dem.
Vi har sett tendenser till grupperingar och att en av dem (men inte alltid samma) tycks vara utanför.
Jag minns själv när jag var yngre att jag och ett par kompisar höll på sådär under en period och hur avskyvärt det var att känna sig utfryst.
Just det pratade vi om på det möte vi bestämde oss för att hålla med bara dem tidigare ikväll. Även vikten av att stötta, lyfta och pusha varandra istället för att trycka ner. Och, framförallt, att försöka ha en rak och ärlig kommunikation, reda ut konflikter så snart som möjligt och undvika skitsnack.
Givetvis också att det är väldigt viktigt att de berättar för och tar hjälp av oss vuxna om de inte lyckas reda ut saker själva.
Anonym säger
Märker såna tendenser redan i årskurs två tyvärr. 🙁
En bra sak som jag brukar säga till mina barn är att "De ska prata MED varandra, inte OM varandra."
/Rose