Förutom på begravning har Alex också varit i Kampala en sväng för att hämta ett intyg till organisationen. Absurt egentligen, att behöva åka så långt för ett ynka papper, men det är så systemet ser ut här.
Den här gången är jag i alla fall glad att det krävdes en tur till huvudstaden. Tillbaka hade han nämligen också med sig min telefon (som jag körde i golvet häromveckan) MED NY SKÄRM! Jag hade fått veta att det i princip är omöjligt att få den lagad i Uganda så gissa om jag blev glad.
Alex, fixaren nummer ett. Tack!
Lämna ett svar