Sent igår kväll anlände vi till ett mörkt Kabale.
Våra äldsta killar, som bor i samma byggnad som vi, kom ut för att välkomna oss och hjälpa att bära packningen. De yngre i huset låg redan och sov.
De har stödundervisning nu under förmiddagen men så fort de är klara ska vi kila ner.
Lilleman har stått och spanat efter dem i fönstret halva morgonen och är nästan sprickfärdig. Det första han vill göra är att tvätta bilen med James, säger han.
Lämna ett svar