Köttbullar, bolognese och kära återseenden

Så mycket bättre jag och Lilleman mår. Skönt.

 

Och vilken dag det varit.

 

Köttbullsrullning hela eftermiddagen med grabbarna. Jag har inte hunnit berätta att gatupojkarna från konfirmationsfesten firar jul med oss så vi har huset fullt. Dessutom kommer imorgon de pojkar och flickor vi sponsrar men som inte bor här. Det blev alltså  till att tänka om vad gäller mängden mat men jag tror vi tog i en aning för det resulterade i många köttbullar. Väldigt många köttbullar.

 

Aja, hellre för många än för få. Uppätna lär de bli i alla fall, det är fördelen med ett hus fullt av ungdomar. Ingen mat slängs, det är alltid någon som är hungrig.

 

Mitt i allt rullande tutade det utanför grinden. Mina föräldrar tillsammans med Aina och hennes man Bengt hade äntligen anlänt.

 

Som vi har längtat.

 

Härligt att de är på plats!