Om Robert

Roberts mamma var och hälsade på i veckan. Dessvärre vacklar hennes hälsa fortfarande och hon såg allt annat än kry ut.

 

Tråkigt.

 

Hon sa att hon hade haft kontakt med sin dotter (Roberts äldre halvsyster) och gärna ville åka och hälsa på henne. Eftersom dottern bor i ett annat distrikt hade hon inte råd till att göra det så vi hjälpte till genom att betala för bussresan dit.

 

Den är rörig hela den här historien kring Robert och hans familj. Vi blir inte riktigt kloka på vad som är riktigt eller inte eftersom Robert själv är för ung för att komma ihåg och mammans berättelse är osammanhängande och ändras hela tiden. Om det är för att hon medvetet döljer något eller för att hon på grund av sitt tillstånd har svårt att komma ihåg tidsordning, platser och tidpunkter är omöjligt att säga. Vi uppmanade mamman att höra av sig när hon kommit fram och gärna låta oss få prata med dottern så att vi kan få höra henne version.

 

Om hon och familjen sedan tillåter kommer vi att åka och hälsa på dem tillsammans med Robert när terminen är slut.

 

Drömmen vore att mammans hälsa förbättras, att hon slår sig till ro i närheten av sin dotter och att Robert så småningom ansluter.

Vi håller tummarna för det.