När vi drog igång vår verksamhet hade vi bara pojkar eftersom det var gatubarn vi primärt riktade våra insatser mot och gatubarn i Kabale nästan uteslutet är pojkar. Vi har dock hela tiden haft en önskan om att hjälpa även flickor och i fjol togs första steget när vi började sponsra fyra stycken med skolavgifter etc. Vi införde också flickkategorier i fotbollsturneringen vilket inte funnits förut, det har gett ett växande intresse för sporten och det tycker vi såklart är jätteroligt.
Vi har under året som gått försökt lära oss mer om flickors situation i Uganda och återkommande är hur ofta utsatta flickor, de med liknande bakgrund som våra grabbar (föräldralöshet etc), göms och utnyttjas.
En av de flickor vi sponsrar går på internatskola och bor hos en släkting under lovet. Eller så var det bestämt i alla fall. I helgen när vi skulle hämta flickan och köra henne till skolan fann vi att hon inte var där. Flickan hade av någon anledning rymt. Till en annan släkting, sas det så vi körde dit. Inte heller där gick hon att hittas så vi började fråga barnen i området om de sett henne. Ganska snart fick vi tips om att hon setts i ett annat hus i byn. Jag stannade i bilen för att inte väcka för mycket uppmärksamhet medan Alex och Andrew tog sig dit. De frågade mannen i familjen som bodde där om de sett vår flicka, han förnekade men Alex hade lyckligtvis fått syn på en flicka i det rum mannen nu försökte stänga så han nöjde sig inte med det svaret utan ropade namnet på vår tjej som svarade att hon var där.
Familjen i huset var även de släktingar till flickan och hade övertalat henne att komma och bo hos dem istället för i det hem där det var överenskommet att hon skulle bo. För att de tycker så mycket om henne och vill ta hand om henne? Nej för att de ville ha hjälp med barnpassning och hushållssysslor.
Detta är en alltför vanlig företeelse i Uganda och en stor anledning till att många flickor inte går i skolan. Vad som gör det svårt att hjälpa är att de ofta är ”osynliga”. Gatupojkarna är exponerade och tillgängliga medan flickorna hålls gömda. Det är svårt att hitta dem eftersom man i regel inte klampar in i folks hem och frågar vem flickan som lagar mat är utan tar för givet att det är en dotter. Jag funderar ofta på hur man/vi bättre kan hjälpa.
Vår flicka är i alla fall tillbaka i skolan igen och till terminsslutet måste vi hitta en mer hållbar boendelösning för henne.
Emma, ditt engagemang är fantastiskt, jag beundrar dig och dina medarbetare så mycket. Dina "skitungar" är såklart också fantastiska, som de jobbar med sig själva. Vad fint att ni hittade den här tjejen, kanske fick hennes släktingar sig en tankeställare. En stor kram till dig från ett grått vinter-Lund.
Emma du gör ett grymt fantastisk jobb med ungarna!! Men jag undrar på om den tjejen inte har utnyttjats sexuellt! För att det är också vanligt i Uganda! Att de lockas och samtidigt blir utnyttjade sexuellt av männen i huset! Av sina egna far/morbröder, brorsor och kusiner!!
Jag tänker att med ännu mer stöd från oss läsare kanske det vore möjligt att starta ett hem för flickor också?
Ja jag är inne på samma sak, hur mycket mer ekonomiska resurser krävs för att starta ett till barnhem?
Ni gör ett fantastiskt jobb! Förändrar liv, varje insats gör ju verkligen skillnad. Kämpa på, det ni gör är fantastiskt och det är så spännande att följa alla äventyr och insatser ni har för er! Kärlek till er!