Syskonens mamma dog ikväll.
Så sorgligt alltihopa. Värst är det att se hur svårt barnen har för att veta vad de egentligen känner och hur de ska bete sig. Relationen till mamman var trasig sen länge och jag tror de haft ett pågående sorgearbete under stora delar av sin uppväxt när mamman inte funnits tills hands.
Fint är i alla fall att när vi frågade övriga killar om någon ville följa med till släktingarnas hem där man (enligt ugandisk traditon vid dödsfall) gjort upp en brasa, kom alla utan att blinka och sitter nu tillsammans med dem under natten.
En familj kan även bestå av medlemmar utan blodsband, det är en sak som är säker.
Fy vad livet kan vara orättvist. Fina, fina ungar som måste gå igenom detta. Men vilken tur att de har stabila och fantastiska människor att luta sig mot. Kram till er alla!
Så sorgligt, men ändå en glimt av finhet bland barnen som stöttar. O med egen erfarenhet kan jag inget annat än att hålla med, blod är inte tjockare än vatten, inte alltid.
Kram på er!
En familj handlar inte om blodsband överhuvudtaget…
Älskar man så älskar man. Anna
Åh, jag beklagar verkligen. Men vad fint att killarna ställer upp för varandra, skönt att de har er och varandra att luta sig mot <3
Sorgligt och orättvist, men vilken fin familj ni har byggt upp där och himla fint att syskonen har er och varandra