Det ar nu snart ett ar sedan vi hittade lille Emmanuel pa gatan. Och ett ar sen vi foljde med honom hem och fann hans mamma Enid i mycket kritiskt tillstand och sag till att hon kom till sjukhus sa fort som mojligt. Sedan dess har vi hjalpt Emmanuel med skolavgifter och Enid med lite pengar varje manad for att hon och barnen alltid ska ha rad att ata. Igar, innan Emmanuels skolavslutning, kom hon och halsade pa oss. Med sig hade hon en tupp. Japp, en tupp. Den ville hon ge till oss for att visa hur mycket hon uppskattar vad vi gor for henne och barnen.
Inte helt bekvam sittande med en tupp i knat men jag uppskattar givetvis gavan enormt mycket. Valdigt rart av henne.
Tack alla Ni som skanker pengar till oss och gor det mojligt for oss att hjalpa.
Tuppen tillagnar vi ALLA ER!
 |
| Isaac ar iaf inte ett dugg radd for tuppar |
(Anledningen till att jag skriver utan prickar over vissa bokstaver ar for att min dator fortfarande inte fungerar som den ska och killen som lovat hjalpa mig hela tiden skjuter pa det. Tills vidare far jag anvanda internetcafe men forhoppningsvis funkar min dator igen i borjan pa nasta vecka.)
Lämna ett svar