I januari fyller Isaac två år och vi funderar på att vid den tiden, eller
någon gång under våren, eventuellt låta honom börja på en förskola. Inte för
att vi inte har kapacitet att ta hand om honom. Tvärtom är jag rädd att vi är
för många som kan och gör just det och att han blir för van vid att vara
minstingen som alltid är i centrum. Min oro är att det kan ställa till bekymmer
när han ska börja Nursery school vid 3-4 års ålder. Jag tänker att det kanske kan
vara bra att han redan nu får spendera ett par timmar om dagen på kindergarten.
En mjukstart, så att säga. Kanske från morgon till lunchtid. Få ett miljöombyte, vänja sig vid andra barn och vuxna och ha roligt, givetvis.
Vad tror ni? Är vi ute och cyklar? Har han det bättre hemma tills det är
dags att börja skolan?
dags att börja skolan?
Ni hade ju egentligen inte tänkt att ha Isaac så länge utan omplacera honom om jag förstod saken rätt. jag undrar lite hur tankarna kring honom går nu framöver. Vad är planerna?
tycker du gör ett fantastiskt jobb och det är otroligt roligt att kunna följa er resa, framgångar och bakslag och hur ni hanterar dom! Helt fantastiskt!
Det finns planer för Isaac men jag vill inte gå in på dem i detalj förrän något är säkert. Tanken är i alla fall inte att han ska bo i huset i framtiden utan få en riktig förälder/föräldrar. Detta är dock något som förmodligen kommer ta sin tid. Lovar att uppdatera er läsare när jag har något konkret att komma med.
Spontant kan jag känna att det nog kan vara en bra idé att han får jämnåriga att socialisera sig med. Det kanske annars blir för abrupt avslut på "smekmånadens" tid i centrum. Bra jobb ni gör och jag tycker alltid att det är så sunda tankar och värderingar som genomsyrar ert arbete. Keep on!!!!
Ingabritt- After Work
Ni känner honom bäst och om ni tror att de blir bra för honom på förskola så är han redo för det. Gå på magkänsla.
Det är en jättebra ide tycker jag, tror han kommer tycka det är jätteskoj att få lite jämnåriga kamrater att leka med.
När man är 3-4 år är man fortfarande liten… Jag tror absolut inte att det är illa för ett barn att få vara i hemmamiljö så länge det är möjligt. Stora blir dom tids nog ändå… Anna
Jag tror absolut att han kan stanna hemma tills han är kring tre utan att det blir problem, själv hade det varit min drömlösning för vår dotter men nu blir det förskola vid ca 1,5 år istället för livet blir inte alltid som man vill. Samtidigt tror jag inte att det är skadligt för honom att vara på förskola heller i alla fall om ni har korta dagar och är uppmärksam på hur han verkar trivas.
Eftersom jag själv jobbar inom förskolan skulle jag säga rent generellt om det var i Sverige, ha honom hemma så länge du kan. Han har inte det behovet av kompisar förrän han är i treårsåldern. Men nu bor ni inte i Sverige utan med en helt annan kultur och förutsättningar. Antar att det kostar att ha barnen i förskola även där nere. Hur gör andra föräldrar? Samhällsklasser? Jag tror att det har en avgörande också hur du ska göra, för att han ska få de bästa förutsättningarna och de rätta sociala verktygen för att komma in i rätt "gäng". Men gå på din egen magkänsla så blir det nog bra, du känner honom bäst och vet hur det fungerar där nere. Du gör ett kanonjobb, all heder åt dig och dina kollegor.
Bara spontant sådär – det är aldrig skadligt för barn att vara hemma i den åldern (förutsatt att hemförhållanden är goda osv osv osv..). Behovet att utöka sin lilla trygghet med ännu mer folk kommer väl först senare. Gå på magkänsla men oroa dig inte för att han inte utvecklas hos er eller kommer få en chock när det är dags för Nursery school. Han är redan van vid många ungar.. 🙂 Kram och lycka till!
Spontant så¨tror jag att han mår bra av att gå på förskola som en introduktion till skolan sedan vid 3, 4 år, dels för att få umgås mer med barn i samma ålder, komma in i lek på den nivån, lära sig ta hänsyn till de i samma ålder, komma överens och få lite socialt umgänge i samma åldersgrupp och mer få lyssna på vuxna än att som hemmabarn och minst alltid stå i centrum då man inte behöver ta hänsyn, ge plats mm p ga att man alltid är minst och lätt blir lite bortskämd kanske. Alla andra tar hänsyn istället.
Men som sagt, gå på din magkänsla.
Om hemförhållandena är goda och han får den omsorg och stimulans som han är i behov utav så skulle jag säga att det snarare ger en trygg och bra start i livet för lilla Isac. I den åldern har barn inte den typen av utbyte av andra och har inte lärt sig turtagning på det viset. Låt honom vara minstingen och stå i centrum ett tag till, det låter ju underbart! Han är fortfarande liten. Att skolas in vid 3-4 års åldern låter bättre då han redan fått en trygg start och är rustad för större barngrupper och fler personal. Små barn lär sig fort och han kommer snart vara som vilket barn som helst på dagis när han väl börjar. Hälsningar en socialsekreterare
…. jag menar alltså att en bra start i livet är att få vara hemma där man känner sig trygg, sedd och stimulerad jämfört med att börja dagis.