Som jag nämnde för någon dag sen kan nackdelen med Uganda (för en stackars svensk som är van vid ett liv styrt av klockan) vara det här med god framförhållning. Många gånger är den lika med noll. Deras inställning till och uppfattning om tid är så olik vår den bara kan bli. I vissa fall har vi kanske något att lära av dem, ta det lite piano emellanåt och inte stressa så som vi ofta gör, men de flesta gånger tror jag att allt hade rullat på bättre om information kunde ges när den ska och tider hållas.
I alla fall…
En god sak med Uganda är att det nästan alltid går att hitta alternativa lösningar. Så var fallet också när vi fort behövde någon som kunde representera oss på workshopen. Vår kära vän, sjuksköterskan Peace, som ofta hjälper oss när någon är krasslig visade sig vara ledig och ställde gärna upp. En räddare i nöden.
Tack bästa Madame Peace.
De har så vackra namn!!