Igår begravdes alltså Francis mamma och många hade tagit sig dit för att ta avsked. Francis har, enligt Alex, varit lugn och sansad hela tiden men när de förde ner kistan i jorden märktes det hur något förändrades. Det måste givetvis vara en vidrig upplevese och kanske var det då det blev verkligt för Francis vad som inträffat. Usch.
Jag pratade med honom kort i telefon och beklagade sorgen och har lovat honom att vi ska hjälpa honom så gott vi kan. Han pluggar ju till rörläggare och har just nu lov. Detta lov var planerat att tillbringas som lärling hos en rörläggare i stan men det får vänta ett tag. Francis sa att han gärna vill spendera åtminstone en vecka i sin hemby tillsammans med sin bror och det ska han självklart få göra.
Alex har lovat att hålla kontakten med honom, sen får de två bestämma om och när det i så fall är läge att komma tillbaka till stan.
Stackars Francis, det måste vara tufft för honom nu. Skickar styrkekramar till honom och hoppas att det går bra för honom i framtiden.
Även om man anses vara vuxen blir man liten när något händer… Hoppas det går bra för honom, Anna