Jag läste idag att Uganda är ett av världens mest korrumperade länder. I och för sig ingen nyhet. Enligt undersökningen har 61% av landets befolkning betalat en muta till en statlig organisation under det senaste 12 månaderna (att jämföra med 1-3 % av befolkningen i våra grannländer Norge, Dnmark och Finland). 6 utav 10 ugandier betalar alltså polisen för att få deras assistans vid behov, eller tjänstemän vid andra myndigheter, läkare, rektorer, politiker, etc.
Sorgligt. Och det jäkligaste är att barnen i Uganda växer upp i tron om att det är såhär det ska vara.
Vad göra då? Ja, säg det. I Sverige är vi inte korrupta, nej, men här behöver vi heller inte oroa oss för om vi kommer att kunna ge våra barn mat eller ha råd med deras skolgång. Om rollerna var ombytta, hur principfasta hade vi varit då?
Säg det…


Tänkte faktiskt på dig när jag läste den där artikeln. Tänkte på alla problem ni hade med er container och hur du skrev att det säkert hade gått bättre ifall ni hade mutat någon. Det måste vara svårt att vara en av de som försöker följa lagar i ett land där det är så utbrett och accepterat att tänja på dem.
Jag tror, precis som du säger, att vi hade gjort precis samma sak om vi varit i den situationen. Sorgligt men sant. Anna
Någonstans i bakgrunden ligger ju också att många av dessa tjänstemän och poliser har så låga löner så att de inte går att leva på. Tror att demokratiskt valda politiker på lägsta nivå inte får någon ersättning alls i Uganda… K
Visst är det så att det där med löner spelar in men allra mest beror korruption på att folk accepterar den. Många tror att betala är den lätta vägen även om de förstår att det är en muta men ofta så skjuter man sig i ryggen. Har man en gång betalat till någon och sedan måste söka upp samma person igen så vet den personen att du är villig att betala och då kanske det blir dyrare och dyrare…
Jag känner en man som jobbade med bussresor till Ryssland och hade gjort det i flera år. Han var helt principfast på att inte betala mutor och folk sa åt honom att han var galen och att han aldrig skulle tjäna pengar. Han stod ut med allt krångel han mötte när han inte betalade och han använde istället de myndighetskontakter han gjorde till att lära känna folk på olika steg i hierarkin som började ge honom stöd och som han till sist bara kunde ringa så var det lika enkelt som att ge en muta men lagligt. Han sa att flera gånger så var han med om att konkurrenter kom med lägre priser och började köra samma sträcka. Ofelbart så fick de lägga ned för att till sist blev mutorna för dyra för det blev fler och dyrare mutor för varje gång för att slippa krånglet. Denna historia säger lite om hur mutor funkar, så länge man betalar så fortsätter de finnas, man riskerar dessutom att få betala mer och mer ju mer du använder dig av sådana. Man kan höja tjänstemäns och politikers löner hur mycket som helst men så länge folk tycker det är ok eller nödvändigt att muta dem så fortsätter de…
Håller med om det du skriver,
men samtidigt är det en sak att jobba med bussresor och att leva och ha familj i ett land som lider av korruption. Man har svårare att skaffa sig kontakter inom myndigheterna etc…
Självklart är det så. Utbildning gör mycket. Jag misstänker att många gånger i fattigare länder så vet inte ens folk att det som tjänstemän gör är olagligt och man kan lura folk att betala för saker som man inte behöver betala för och föda korruption på det sättet. Sedan förstår jag att man i en nödsituation i ett land där korruption är mycket mer vanligt än i Sverige kanske måste kompromissa för att lösa ett problem och jag dömer ingen för att de gör så. Men, avskaffande av korruption handlar om en samhällsförändring och sällan bara om ekonomi.