Kampen fortsätter för containern, ministeriet ger oss fortfarande inga svar och vi har tyvärr börjat inse att vi nog blir tvungna att släppa den tråden. Det kan ju uppenbarligen ta hur lång tid som helst att få några besked från finansministern och från vad vi har hört kommer det med största sannolikhet ändå att vara ett negativt sådant. Tullen tar nu också betalt för varje dygn som containern står hos dem och det kan leda till stora summor om det dröjer för länge. Vi har varit tvungna att agera, helt enkelt, och ta ett beslut. Vi kan bara hoppas att det är det rätta. Det vi bestämt oss för är att försöka betala skatten. Mutor och sådant som vi iofs vet förekommer här tar jag avstånd från. Ska vi behöva betala så vill jag göra det på rätt sätt och se till att vi får kvitton på varenda öre. På så vis hoppas jag också kunna föra frågan vidare efter det här är över. Jag anser det vara helt vansinnigt att hjälporganisationer ska behöva betala för att få hjälpa. Som tur är verkar det som att den summa vi
först fick presenterad för oss inte stämmer. Det handlar snarare om
15-20 000 kr i skatt. Fortfarande väldigt mycket pengar men bättre än 30
000. Vi vet mer på måndag och då kommer jag att informera er precis om vad som gäller och hur mycket pengar vi behöver för att få ut sakerna. Jag hoppas så innerligt att Ni vill hjälpa oss att lösa det här så att barnen inte blir lidande.
först fick presenterad för oss inte stämmer. Det handlar snarare om
15-20 000 kr i skatt. Fortfarande väldigt mycket pengar men bättre än 30
000. Vi vet mer på måndag och då kommer jag att informera er precis om vad som gäller och hur mycket pengar vi behöver för att få ut sakerna. Jag hoppas så innerligt att Ni vill hjälpa oss att lösa det här så att barnen inte blir lidande.
Phuh. Ja, vilken pers alltså. Jag ska vara ärlig och säga att jag de senaste dagarna allvarligt funderat på vad jag gör här i Uganda…
Inte minst efter att bussresan igår från Kampala nästan slutade med att jag fick på huvudet av chauffören. Han tyckte tydligen det var en utmärkt idé att köra ifrån Kabale när jag och Alex kämpade som tokar med att lasta av vårt bagage genom det bakersta fönstret på bussen. Jag inuti och han utanför. Hela bussen vrålade STANNA men chauffören gasade vidare varpå jag plöjde mittgången likt en häcklöperska, tog mig fram och skrek honom i örat. Då tvärnitade han. Sen reste han sig upp, tog tag i min handled och drog om. Ouch. Nu får jag mig en smäll på käften, tänkte jag. Inte en helt osannolik avslutning på resan. Fattas bara liksom.
Som tur var grep många passagerare in och såg till att han släppte mig. Nej, han blev inte skrämd av att jag skrek, vilket kanske hade kunnat vara en förklaring till att reagera som han gjorde. Han var arg för att vi, enligt honom, tog för lång tid på oss att få ut vårt bagage. Som om vi satt och rullade tummarna eller nåt. En normal funtad person hade i ett sånt läge lyft på stjärten och hjälpt till att lasta av men denne man tyckte minsann att det var mer på sin plats att tvinga mig med till Rwanda, som var nästa hållplats. Och sen närapå ge mig en snyting när jag protesterade. Efter en kort stund kom Alex och en taxichaufför flåsande upp på bussen (den hade ju lämnat Alex med hälften av vårt bagage vid busstationen) och chaffisen fick sig ett par väl valda ord innan vi till slut hade fått ut våra väskor och försäkrat oss om att vi inte glömt nåt. Obehaglig upplevelse och jag var ganska skakig när jag, väl hemma, kröp ner i min säng och försökte sova. Satans jävla skitland, tänkte jag innan jag slocknade.
När jag vaknade några timmar senare strålade solen, fåglarna kvittrade. Jag hörde grabbarna skratta i trädgården och när jag kom ut från mitt rum kom Isaac springande i hallen med armarna uppsträckta och tjöt ”EEEEMMMMA!”
Där har vi anledningen. Viktigt att komma ihåg när saker och ting känns tungt.
Underbara skitungar.
Nu ska helgen ägnas åt turneringsförberedelser. Skönt att fokusera på något annat ett tag. På måndag tar vi nya tag med tullen.
Mycket drama i ditt liv! Har många gånger undrat vad kraven för att köra buss i Uganda är. Att vara trött på livet kanske?
Jag föreslår o hoppas på en gemensam extrainsamling, utöver vanliga donationer, så snabbt som möjligt. Tror att vi med en gemensam insats genom FB, bloggar o annat kan lösa det här rätt snabbt! K
Han är verkligen en riktig gullunge, lilla Isak. Han har säkert kommit till er av en anledning.
Tyvärr kan jag inte hjälpa till med pengar, men spriver du ett inläg så kan jag posta det i min blogg också och länka hit. PÅ så vis når du flera läsare… *kram*
Härliga Elaine eksvärd har skrivit om er efter stt en bloggvän mailade henne 🙂 tillsammans ska vi lösa det här, ingen kan göra allt men slla kan göra något!
Stor kram!
/Delia
Härliga Elaine eksvärd har skrivit om er efter stt en bloggvän mailade henne 🙂 tillsammans ska vi lösa det här, ingen kan göra allt men slla kan göra något!
Stor kram!
/Delia