Om Daughter, Mark och Zakayo

Jag är ledsen att informationen om de nya barnen har dröjt. Vi har knappt hängt med i svängarna själva. Det var inte planerat att vi skulle ta in fler just nu. Jag inser att jag säger det varje gång det kommer nya barn men det är väl egentligen av den enkla anledningen att det inte går att planera för exakt när och hur det är lämpligast att ta in fler. Nödsituationer dyker upp när man minst anar det.

Den här gången började det med att vi fick höra att Ian och James lillasyster, Immaculate eller ”Daughter” som hon kallas, hade rymt från mormoderns hus där hon bor. Hon hittades arbetandes som servitris på en liten restaurang/bar. I berusat tillstånd, ska tilläggas.

Daughter är 12 år gammal.

Vi har vetat sedan tidigare att hon saknar sina bröder och att hon inte varit helt bekväm med sin boendesituation. Nu verkade det ha kulminerat och ju äldre hon blir desto mer ”envis” (för att använda mormoderns uttryck) blir hon. När vi hörde om den senaste incidenten insåg vi att det var på väg att gå utför på riktigt och kontaktade mormodern och hennes moster. De var arga, frustrerade och uppgivna över allt som skett och därför kom vi med förslaget om att se om vi kunde få en internatplats åt henne på storebrödernas skola. Det visade sig vara en lösning som både de, Daughter och brorsorna är helnöjda med.

Mark och Zakayo är båda före detta gatupojkar som har bott på en annan organisation i stan sedan ungefär ett år tillbaka. För ett par dagar sedan fick vi höra att den verksamheten ska läggas ner och att barnen kommer bli tvungna att flytta därifrån. Anledningen har vi inte blivit helt klara över, vi får varierande versioner beroende på vem vi pratar med. Jag gissar att det handlar om pengar och/eller bristande motivation hos de som drivit projektet men jag ska låta bli att spekulera för mycket. I alla fall har det gått ut ett ”nödrop” via kyrkan och de sociala myndigheterna till andra organisationer med en vädjan om att de som kan ta hand om ett eller flera av barnen ombeds göra så. Eftersom vi redan hade i planerna att göra rum för fler under året kände vi självklart att vi borde ställa upp. Att se barn som en gång varit på gatan, bli ”räddade” och sedan hamna där igen vore helt fruktansvärt. Därför sa vi att vi kunde ta emot två stycken och i samråd med våra grabbar, ansvarig på den andra organisationen samt de sociala myndigheterna bestämdes det att det skulle bli Mark och Zakayo som får flytta in till oss.

Vi vet att en del av de andra barnen som bor där ska eller har redan flyttat hem till familj/släktingar och ska få hjälp med skolavgifter etc från andra organisationer och några verksamheter har, liksom vi, också sagt att de kan ta hand om en eller flera så förhoppningsvis slipper vi se några av barnen på gatan igen. 

Igår flyttade de som sagt in och i morse tog vi med dem för en hälsokontroll. Friska som nötkärnor är de båda två.

Härligt.