I morse fick jag ett sms från grannpojken Kwesiga som ville skicka en liten hälsning. Rart av honom men jag funderade lite över hur han fått tag på mitt svenska nummer eftersom jag sällan använder det i Uganda.
Det visade sig att han fått det ifrån den avskedslapp jag skrev till killarna när jag skulle åka hem och tejpade upp i matrummet eftersom de var i skolan. Ett litet meddelande om att jag skulle sakna dem, att de skulle uppföra sig väl osv och mitt svenska nummer om de skulle behöva få tag på mig.
Nu fick jag reda på att den där lappen har suttit kvar där sen jag åkte och tydligen har grabbarna sagt att de inte ska ta ner den förrän jag är tillbaka igen.
Det krävs inte mycket för att göra mig rörd märker jag.
1 1/2 månad kvar.
Åh det här fick mig att gråta en tår eller tre
Jösses vad du måste längta…hoppas tiden kommer att gå fort! 🙂 Anna