Söndagslugn här. Inte i Kabale.
Pratade nyss med grabbarna i telefon…
Sorlet, tjoandet, gnabbandet, musiken, GAPSKRATTEN.
Stämningen.
Som jag saknar dem.
Samtidigt blir jag så in i själen glad av att höra att de har det bra. Alltså inte höra för att de berättar det för mig utan verkligen höra att de mår bra.
Finaste jäkla skitungar.
Ni gör mig lycklig.
Hurra! Ni är så bra hela högen!
Fint!!