Var och käkade lunch på ett hotell i stan idag, när jag kom in i matsalen möttes jag av den här synen.
Jag harklade mig och sa ”excuse me”. Ingen respons. Rumsterade runt med stolar. Testade ringsignaler på mobilen. Nada. Va fasen, tänkte jag. Ska jag behöva skaka liv i människan? Det vågar jag inte.
Bestämde mig för att sätta mig och vänta ut henne. Jag hade ju datorn till sällskap.
Efter några minuter traskade hotelldirektören in. Han fick syn på sjusovaren. Gick raskt fram emot henne, höjde handen med öppen handflata (shit, hann jag tänka, nu lappar han till henne) och dängde ner den i disken med en smäll. Upp flög den lilla stackaren och försökte förstå var hon befann sig, samtidigt som en ursinnig hotelldirektör gapade i hennes öra.
Nästa gång är det nog bättre jag ryster om henne lite försiktigt, så att hon kan morna sig i lugn och ro.
Lämna ett svar