Ledsen att jag inte uppdaterade igår, vi hade fullt upp med att försöka reda ut situationen med ”strulpellen”.
Det går… sådär.
Pappa skypade med rektorn och fick honom att lova att pojken inte ska bli bestraffad utan få en andra chans att visa att han vill studera. Åh, vilken lättnad. Till pojken säger att han fortfarande inte tänker gå och drar upp cirka 700 andra ursäkter.
Det blir mer och mer tydligt att ”director” ligger bakom. Det är trist. Det är väldigt trist. Vi jobbar fortfarande på att försöka luska ut vad det är som gör att han vägrar skolan men jag är ganska säker på hur det ligger till. Frågan är vad man gör då. Vi har sagt att vi ägnar helgen åt att försöka nå honom, sker ingen förändring i hans attityd måste vi överväga huruvida vi kan behålla honom i huset. Hans beteende orsakar kaos i huset då de andra pojkarna självklart börjar ifrågasätta varför just den pojken ”får” vara hemma från skolan och de har nu börjat säga att de minsann också ska vägra. Suck. Ibland är det här inget kul.
Har ni några några goda råd på hur vi ska hantera situationen? Att kasta ut pojken är det absolut sista vi villl men snart ser vi ingen annan utväg. Det är inte värt att låta honom sabotera för de andra pojkarna och hela projektet. Är jag helt ute och cyklar här?
Här är förresten min pappa när han samtalar med rektorn. Väldigt proper iförd skjorta…
…och badbrallor.
Lämna ett svar