Idag var vi på Rugarama Hospital för att dela ut babykläder skänkta från Sverige. Det var på det sjukhuset Isaac vårdades innan han kom till oss och det knyter sig i magen lite varje gång jag är där. Vill inte se fler barn ligga ensamma. Idag var sjuksköterskeexpeditionen tom på vaggor vilket innebär att de, för tillfället, inte har några övergivna små patienter.
Skönt, fastän jag vet att det bara är en tidsfråga innan nästa kommer…
Andra små patienter fanns det dock gott om. Pyttepyttesmå för tidigt födda bebisar i kuvöser. Och större, men ändå små, som flyttats därifrån och nu väntade på att bli starka nog att få åka hem.
Gripande att se. Kände mig ledsen och glad på samma gång.
Dessa små sköra varelser med en så tuff start i livet på ett ställe där det redan finns så många utmaningar. Men fint och hoppfullt att det finns vård att få och att många faktiskt överlever.
 |
| Vi lämnade lite kläder till de allra minsta barnen på neonatalavdelningen och delade ut resten till de lite större på den vanliga barnsektionen. |
Lämna ett svar